Vi älskar vår bibel, det är grunden till vår tro. Det är den bok som upplyser oss om gud och startpunkten för våra tankar om gud. Det är gud uppenbarad om jag får använda teologiska termer.
Men bibeln kan ju också vara en väldigt svår bok (framför allt så är det inte EN bok utan 66 böcker skrivna under en otroligt lång tids period av många olika människor med olika motiv för sitt skrivande)
Så vi måste helt enkelt börja från grunden och vara tydliga. Vad har vi för syn på Bibeln i grunden?
F: Är bibeln guds ord?
S: Nej, bibeln är inte guds ord. bibeln är människors ord skrivna om gud. Vi tror att bibeln är skriven med gudomlig inspiration och att gud har på många olika sätt varit delaktig i bibelns skapelse/tillblivande process.
F: Är bibeln sann?
S: Det beror på vad du menar med sann. OM du menar har allt som står i bibeln hänt, dvs. är den historiskt, geografiskt och naturvetenskapligt sann så är svaret nej. I den värld där bibeln skrevs så var inte fakta detsamma som sanning. Man berättade berättelser som innehöll sanning. Om du däremot menar: Är bibelns budskap sant, förmedlar bibelns berättelser sanning? Då är svaret JA, vi tror att bibeln förmedlar sanning till de som söker den.
F: Säger du att ingenting av det som beskrivs i bibeln har hänt?
S: Nej, jag säger att bibelförfattarna har tagit sig stora friheter i sitt historieberättande. Det finns säkert mycket av det som beskrivs i bibeln som har hänt. Men kanske är det viktigt att påpeka att poängen inte är om det har hänt eller inte utan vilket budskap berättelsen förmedlar
Ett exempel: Gud skapade världen, vi tror att detta har hänt. I bibeln finns det två helt olika berättelser om hur det gick till. Rent faktamässigt kan de inte båda vara sanna men de förmedlar två helt olika budskap och är därför helt sanna båda två. Vi behöver inte bekymra oss med om det tog sex dagar eller miljoner år, vilken ordning saker och ting skapades eller med vilka metoder
Summering: Bibeln är inte en vetenskaplig bok med fakta utan en samling väldigt gamla texter som bär vittnesbörd om hur de generationer som gått före oss har uppfattat och förstått gud. Kanske skulle man kunna behandla bibeltexten så som vi behandlar alla vittnesbörd och profetior. Pröva allt, behåll det som är gott.
Kanoniserings frågor
Många tror att det var ett möte där en massa skäggiga män röstade om vilka böcker som skulle få vara med i bibeln och att man censurerades bibeltexterna efter någon specifik agenda.
Vad som kan tyckas vara ett censurerande och väljande. var faktiskt något helt annat.
När man möttes för att bestämma vilka böcker som skulle vara en del av det vi idag kallar biblia (latin för böcker). Så var det för det förstaa inte ett enda möte utan vad vi talar om är en process som var ganska öppen under ca 100 år.
Man hade tre kriterier för inkludering av en text i nya testamentet. (det är viktigt att förstå att inga texter togs bort ur en befintlig bibel, utan man tog alla de texter som florerade och beslutade vilka som skulle inkluderas i samlingen som senare döptes till bibeln)
- Allmängiltig & ursprunglig: Texten skulle harit med från början och därför både allmänt spridd och allmänt använd i den kända världen
- Apostolisk anknytning: Texten skall kunna knytas till någon av de första apostlarna. Eller någon som offentligt kunde föra deras talan.
- Evangelium & Kerygma: Texten skulle förmedla den rätta läran om evangelium så som de tidiga apostlarna lärde ut den och som kyrkofäderna förstod den.
Text i relation till text
Eftersom bibeln innehåller 66 böcker skrivna under minst ett millenium av olika författare med olika genre och stil så händer det ofta att texterna motsäger varandra. åtminstone om man försöker sig på en ytlig läsning.
Om man tex. jämför en poetisk sång med en teologisk utläggning så får man ofta helt olika bilder på gud och guds väsen.
Översättningsfrågor
Bibelns originalspråk är Hebreiska, Arameiska, Grekiska. Inte så som språken låter idag utan så som dom lät för över 2000 år sedan. Om man sedan betänker att de flesta av våra översättningar har tagit hjälp av septuagint och vulgate texterna på latin och att varje översatt ord och mening är ett övervägande (varje ord väger olika och har olika nyanser)
Den bibel du och jag läser är i bästa fall en översättning av en översättning av en översättning. Detta innebär att vi måste hålla texten löst och inte hänga upp oss på enstaka ord utan ett bredare spektrum.
Kultur och kontext frågor
Bibeln är skriven i en värld som inte har mycket gemensamt med den världen vi lever i idag. Samhället ser annorlunda ut, vår världsbild har för alltid förändrats av vetenskap och globalisering. När vi läser bibeltexten så måste vi se att de liknelser bilder och ord som användes kan betyda något helt annat idag än vad det betydde för dem på den tiden då berättelsen framträdde.
Teologiska frågor
Efter man har gjort sitt bästa att sortera ut text och översättnings frågor, kultur och kontext frågor så är det ju så att vi alla har någon form av teologi. Vi har hört ord om gud (theos + logos) som har format vår gudsbild och vår världsbild. Dessa är teologiska konstruktioner som vi bär med oss. Vissa är hjälpsamma och för oss närmre gud medan andra teologiska föreställningar till och med kan vara skadliga för oss och stänga oss ute från gemenskap med gud.
Här är det viktigt att identifiera vad vi har med oss a priori dvs. vilka glasögon vi bär.